Vi firar 90 år med en fototävling – hur ser livet i våra bostäder ut idag?

Vi vill fira våra 90 år tillsammans med er hyresgäster – för det är ju ni som skrivit vår historia. Därför bjuder vi in till en fototävling där vi vill se hur livet i våra fastigheter ser ut idag. Skicka in ett foto som fångar en vardagsstund i din lägenhet, på din gård eller någon annanstans omkring ditt hem. Då är du med i tävlingen och kan vinna ett års fritt inträde på Fotografiska.

Så deltar du:

Skicka in en bild som fångar livet i eller omkring ditt hem till enklarevardag@familjebostader.com senast 10 augusti.
Glöm inte att skriva namn, adress och telefonnummer i mejlet.
Tre vinnare utses av en jury från Familjebostäder. Vinsten är ett års medlemskap (Member) på Fotografiska.
Läs tävlingsvillkoren längst ner på sidan.

Då och nu: att bo i hyresrätt Sverige

Men först ska vi ta en stund och blicka tillbaka. I mitten av 30-talet var bostadsbristen stor i Sverige och trångboddheten värst för barnfamiljerna. Många bodde i små, omoderna lägenheter, ofta utan varmvatten och centralvärme. År 1936 bildades Familjebostäder för att bygga barnrikehus, som var hyreshus speciellt byggda för familjer med minst tre barn och begränsad ekonomi. 

Sedan dess har hyresrätten, och andra bostadstyper också för den delen, genomgått en mindre revolution. Många av de bekvämligheter vi idag tar för givet har en gång har varit banbrytande innovationer. Här är ett axplock från resan.

Sopnedkastet – en svensk uppfinning 

Visste du att det var den svenska arkitekten Sven Wallander som installerade det första sopnedkastet i ett hus på Valhallavägen i Stockholm 1923? Nu vet du! Han fick idén under en USA-resa, och redan 1930 blev sopnedkastet obligatoriskt i större flerfamiljshus i Stockholm. Resten av landet låg hack i häl. Nuförtiden är det inte många hus som har kvar sopnedkasten eftersom vi idag vet att det är viktigt att vi kan sortera våra sopor.

Foto: Arkivbild/Åhlén och Åkerlund, Plattform/Johnér 

Privata badrum var en onödig lyx

Privata badrum ansågs länge vara onödigt och kostsamt. När HSB bildades 1924 var målet att badrum skulle bli en del av bostädernas standardutrustning. Många tyckte att detta var radikalt och onödigt dyrt. Under 1940-talet började det bli allt vanligare med ett dedikerat badrum, men så sent som i mitten av 1960-talet var det fortfarande en tredjedel av Sveriges bostäder som saknade ett, framförallt på landsbygden. 

Fjällgatan nu och då

Stigberget på Södermalm, som idag är en av Stockholms kanske mest eftertraktade platser att bo på, var en gång en sliten arbetarstadsdel. 1979 besökte Stockholms-legenden och författaren Per-Anders Fogelström Familjebostäders ombyggnad av Fjällgatan – samma gata som han själv bodde på sina sista 30 år i livet. Han sa: "Jag tycker att ni gör ett bra jobb när ni rustar upp husen, men glöm aldrig bort att bakom dessa fasader gömde sig en gång löss och en massa jävelskap." 

Skyddsrum var en självklarhet 

Nästan varenda flerfamiljshus som byggdes i Sverige mellan 1950- och 1970-talet hade skyddsrum. Många av dessa används idag till annat, som cykelförråd eller andra typer av förvaringsutrymmen, men ska kunna ställas i ordning för sitt ursprungliga syfte inom två dygn. 

Hiss eller inte hiss? 

Visste du att det sedan 1977 är krav på hiss i alla hus med minst tre våningar? Och redan 1960 bestämdes det att alla hus med fyra eller fler våningar skulle ha hiss. Bor du i ett hus som är äldre än så och saknar hiss är det alltså helt enligt dåtidens regler. 

Foto: Arkivbild/Åhlén och Åkerlund, Plattform/Johnér

Den gemensamma tvättstugan – en svensk grej

Att ha en tvättstuga som hyresgästerna delar på är faktiskt en nästan unikt svensk företeelse. I de allra flesta länder används allmänna tvätterier för de som inte har en egen tvättmaskin. En av Familjebostäders tvättstugor i Rinkeby har blivit en riktigt känd mötesplats – det har till och med gjorts en dokumentärfilm om den, och drottning Silvia besökte den 1999.

Bokningstavlan som minskar drama

Apropå tvättstugor så slog den klassiska bokningstavlan med låscylindrar igenom först på 80-talet. Innan dess fick hyresgästerna skriva upp sig på lappar, eller komma överens med grannarna på annat sätt. Bokningssystemet har förmodligen stoppat många potentiella grannfejder genom åren. Men det finns så klart fortfarande andra saker att bråka om i tvättstugan, som orengjorda luddfilter och kvarlämnade kläder i torkskåpet. 

Centralvärme – en 20-talsmodernitet 

Redan på 20-talet kom centralvärmen till Sverige. Vattenburna radiatorer slog snabbt ut äldre uppvärmningssystem, och redan 1945 hade 45 procent av bostäderna i Sverige centralvärme. Innan dess var det vedspis, kakelugn och riktigt varma raggsockor som gällde i vinterkylan. 

En svensk kylskåpsrevolution

Två studenter presenterade ett tystgående absorptionskylskåp som examensarbete på KTH 1922. Electrolux köpte idén och började massproducera modellen 1925. Det blev snabbt en världsuccé och satte en ny standard för hur vi handlar, lagar mat och förvarar rester. 

Enmiljonfemtusenfemhundrasjuttioåtta-programmet 

1965 satte riksdagen målet att en miljon bostäder skulle byggas på tio år. Ett högt uppsatt mål, som faktiskt nåddes med råge. Slutsiffran landade på hela 1 005 578 bostäder i hela Sverige.

Foto: Arkivbild/Åhlén och Åkerlund, Plattform/Johnér

Tävla om ett årskort på Fotografiska

Mycket har hänt sedan Familjebostäder grundades, minst sagt. Och 90 år senare pysslar vi med ungefär samma sak som då – vi erbjuder trygga och trivsamma hem i Stockholm. Men det är egentligen ni hyresgäster som skrivit vår historia, och som gjort bostäderna till hem. I köken, på balkongerna, runt odlingslådorna, i trapphusen och i tvättstugorna. 

Skicka din bild till enklarevardag@familjebostader.com senast 10 augusti, så blir du en del av Familjebostäders nästa kapitel.Tre vinnare utses av en jury från Familjebostäder. 

Tävlingsvillkor

• Tävlingen är öppen för dig som bor hos Familjebostäder. Om deltagaren är under 18 år ska bidraget skickas in av vårdnadshavare.
• Skicka in en bild som fångar en vardagsstund i eller omkring ditt hem senast [datum].
• Du kan skicka in hur många bidrag du vill, men varje deltagare kan endast vinna med en bild.
• Du får endast skicka in bilder där du själv syns. Om andra personer syns på bilden får de inte gå att identifiera (t.ex. tagna bakifrån eller oskarpa) eller ska kunna skriva under publiceringsavtal vid vinst. Om bilden föreställer barn under 18 år måste du vara barnets vårdnadshavare.
• Bilderna får inte vara kränkande eller på annat sätt anstötliga. 
• Vinnarna utses av en jury från Familjebostäder.
• Vinsten är ett års medlemskap (Member) på Fotografiska och kan inte bytas mot kontanter. Medlemskapet ger bland annat fritt inträde på alla Fotografiskas museum och partnermuseum, rabatt i butik och bistro samt inbjudan till utställningsöppningar.
• Innan ett vinnande bidrag publiceras kommer vinnaren att behöva skriva under ett separat publiceringsavtal. Om avtalet inte godkänns förbehåller vi oss rätten att utse en annan vinnare.

Information om personuppgifter (Integritetspolicy)

Så här hanterar vi dina uppgifter: Familjebostäder är personuppgiftsansvarig för behandlingen av ditt namn, dina kontaktuppgifter och din bild. Uppgifterna används enbart för att ta emot ditt bidrag och utse vinnare i tävlingen (rättslig grund: fullgörande av avtal). Bilder som inte vinner raderas inom [X] månader. Inga bilder publiceras utan ett separat, skriftligt avtal. Du har rätt till registerutdrag, rättelse och radering av dina uppgifter. Frågor? Kontakta enklarevardag@familjebostader.com.